De här var ett av de härligaste bröllopen jag fick vara med om förra sommaren.
Sandra & Omid är så fina mot varandra, för att ge er en liten inblick vill jag dela med mig av den underbara historien jag fick från Sandra om deras förlovning.
Omid var i Australien för en termins studier, och jag åkte ner på min semester. Vi åkte på utflykt till Byron Bay!
Jag hade höga förväntningar på Byron, hade läst mycket om det innan, googlat bilder och fått ta del av en och annan rapport från Omid. På bussen till Byron tänkte jag att om Byron skulle ha ett ledmotiv så tror jag att det skulle vara en låt av Marley.
Byron hade verkligen en särskild atmosfär, som att staden är insvept i ett instagram filter. När vi kom fram så köpte vi en accai Bowl, och gick ner på stranden. På en bil stod en kille och spelade gitarr och sjöng,- Bob Marley! Det kom p-vakter och det kom poliser. Men han spelade vidare.
Vi hade bestämt oss för att ta en promenad till fyren i Byron och började gå längs stranden. Barfota. Sakta. Vi hade ingen tid att passa. Vi gick upp till en utkiksplats. Redan då kändes dagen helt fantastisk. Vi gick på stranden fram till Palm valley, där började vi turen uppåt på slingriga, krokiga vägar. Det var en lång promenad. Det var en brant promenad. Men väl uppe möttes vi av en fantastisk utsikt, vi åt glass och jag drack kaffe. Det kom några droppar regn som nästan dunstade bort innan de nådde marken.
Efter en stund på toppen så var det dags att börja hiken neråt igen, vi måste ju bada! Vi började gå på en stig, det fanns tydligen en annan väg än den vi hade gått på vägen upp, vilket vi inte visste innan. Vi passerade Australiens östligaste punkt, vyerna, pangblå hav, grön skog, allt var så vackert och här någonstans skämtade jag med Omid att jag borde friat till honom men att det var typiskt att jag glömt ringen hemma. (Omid trodde att jag anade hans planer här, men jag hade inte en susning)
Först gick vi förbi gången ner till little Wategos beach, men efter viss överläggning beslöt vi oss för att vända tillbaka för att ta ett dopp. På stranden var det nästan helt folktom. Vi badade lite, åt lite frukt och njöt av livet, liksom där var vi på en öde strand i Australien. Helt plötsligt så reser sig Omid på knä, trollar fram en ring (som hans moster min vän tillverkat) och frågar om jag vill gifta mig med honom. Självklart sa jag JA! (kan också ha frågat om han skämtade med mig och om det var på riktigt.. ) Var så chockad och har inte anat någonting!
Efter att Omid frågat och jag svarat så bara var vi där, jag försökte ta in allt, funderade på om jag var i koma eller om det verkligen var på riktigt. Omid berättade att han burit med sig ringen (som jag tydligen smugglat in i Australien) sedan jag landade och inväntar rätt tillfälle! Han hade funderat och planerat detta sen innan han åkte från Sverige, och nästan alla hemma visste att det skulle ske, men inte när.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Hej, vilka otroligt vackra bilder!
Jag och min sambo ska gifta oss nästa år och hittade dessa bilder, undrar bara vart bröllopet ägde rum? Det ser så härligt ut!
Du får gärna maila dina kontaktuppgifter så kan vi återkomma när vi behöver fotograf!
Hej Evelina!
Stort grattis till det kommande bröllopet 🙂
Vigsel och fest var på Stora Holms Säteri, det är jättemysig där. Nära till Göteborg men ändå lantligt 🙂
Ni kan även kika på Emelie & Andreas bröllop https://cfoto.nu/sv/avslappnat-varbrollop-i-goteborg/ de hade vigsel i Tuve kyrka, men fest och middag på Stora Holms Säteri.
Lycka till med bröllopsplaneringen!
Vänliga Hälsningar
Cattis
(Ni hittar mina kontakt uppgifter här på sidan om det skulle bli intressant)